Neka Morgondagen

Jord, fuktig av människans tårar
Luft, dyster av mörker och död
Himmel, svart av fruktan och sorg
Hjärtat, kallt av längtan och svek

Nu bär det av åt evigheten;
Åt en plats där smärtor aldrig upphör
Faller allt längre ner i mörkrets tunnel
Allt längre in
Borta