Vårtbefylld Ondska

I ett ruttet kors vidtagar sig den listiga ormen
Skuggorna af vingarna af den fallne Herrens närvaro må blända kristus godhet
Variga tårar från änglarnas ruttna kindben fräta
Sorgaflödets kretsgång af ogudomlighetens variga vårtbefyllda ondska
Besvärjelsens högaktiga högmod, Du Herre låt mig präglas I Din närvaro
I skuggan af kristus döljer sig ormens lärjungar, då himmlen raserar I lågor